Jag är rädd för att jag börjar få känslor för dig. Javisst, kärlek är något vackert. Dock är det komplicerat emellan oss. Eftersom du har fortfarande tjej, dock sitter du och pratar med mig näst intill jämt. Jag kan inte minnas en kväll där jag inte suttit i cam med dig och pratat bort massa timmar. Men jag behöver inte de timmarna, eftersom det är du som fick dem. Ingen kan påstå att de är bortkastade timmar.
Orsaken till att vi har blivit som vi är, beror nog på när vi båda låg sjuka hemma. Då vi pratade sedan tidigt på morgonen till sent på kvällen. Utan avbrott. Det kändes nästan som att du var hos mig.
Nu vill jag bara träffa dig, ha dina armar runt mig, prata om allt möjligt och se om vi kommer lika bra överens som vi gör nu.
Det enda jag verkligen är osäker över, är om du skulle göra samma sak mot mig som du gör mot din nuvarande flickvän. Du skriver saker som att du kanske planerar in mig i din framtid. Men du har glömt det som händer just nu. Din kommentar var på, om vi ses och något händer, "det tar vi då". Men vet du inte att det är en som kommer bli sårad. Kanske inte mellan oss, men den andra flickan. Du måste bete dig i den åldern du är och bestämma hur du vill ha det.
