Jag kan inte ljuga för dig, du känner mig alltför väl
Om du ser mig i ögonen så säger dom
att vi kan bara vara dom vi är
så ge mig inga skäl, för vad vi än kallar det
så är det bara ett långsamt farväl
Jag tvår mina händer i kärlekens namn
Du kan vinna allt, du förlorar ibland
Men vägen som vi färdas på, den leder,
den leder ingenstans
Precis så känner jag. Eftersom det verkar som vi aldrig kommer ses. Så jag kan inget annat än påstå att vi kommer bli mer än vad vi är. För vi kan bara vara dem vi är, för vad vi än kallar det. Är det bara ett långsamt och utdraget farväl.
